ReFirm Målma AB
by Kärnfull Next
Antal reaktorer
4-6 x 300MWe
Årlig produktion
9,2-13,8 TWh
Kommun
Valdemarsvik
Ny energi för Valdemarsviks framtid
Kärnfull Next och dess ägare Studsvik utreder möjligheten att etablera ny kärnkraft vid Målma i Valdemarsviks kommun. Projektet omfattar i nuläget fyra till sex mindre modulära reaktorer, med en sammanlagd planerad effekt på omkring 1 200–1 600 MW.
Målma studerades redan under 1970-talets svenska kärnkraftsutbyggnad som möjlig plats för storskalig elproduktion och marken ägdes under en period av Vattenfall. I dag undersöks platsen på nytt utifrån moderna säkerhetskrav och ny miljölagstiftning.
Samtidigt handlar projektet om mer än elproduktion. Valdemarsvik behöver fler människor i arbetsför ålder, fler privata arbetsplatser och ett starkare ekonomiskt underlag för lokal service. Kommunen har själv pekat ut fler invånare, företag och långsiktiga etableringar som viktiga för den framtida utvecklingen. Ett kärnkraftverk skulle kunna innebära flera hundra långsiktiga arbetstillfällen, nya möjligheter för lokala företag och investeringar som finns kvar i kommunen under många decennier.
Vi tror därför att Målma kan vara en möjlighet både för Valdemarsvik och för Sveriges framtida elsystem. Men först behöver platsen undersökas ordentligt. Miljöpåverkan, kylning, naturvärden, infrastruktur, säkerhet och andra frågor ska utredas och prövas noga innan det går att avgöra om och hur en anläggning kan byggas.
På den här sidan samlar vi det vi vet om projektet. Sidan uppdateras i takt med att undersökningar blir klara, beslut fattas och de olika prövningarna går vidare. Vi berättar både vad som är bestämt, vad vi planerar, och vad som ännu inte är avgjort.
Har du en fråga vi inte har svarat på, hör gärna av dig. Vi svarar så långt vi kan – och är tydliga när svaret ännu inte finns.
Hör gärna av er!
Vart projektet befinner sig:
Vad är bestämt:
-
Teknik: projektet grundar sig i befintlig lättvattenteknik. Mer specifikt på kokvattenreaktorer. Samma teknik som används vid till exempel Oskarshamn och Forsmarks kärnkraftverk.
-
Leverantör: vi har valt att gå vidare med GE Vernova Hitachi's (GVH) reaktor BWRX-300, med en elektrisk effekt på 300 MW per reaktor. Denna är för närvarande under konstruktion i Kanada och licensieras i USA, Storbritannien, och Polen.
-
Konstruktör: vi har valt Samsung C&T (SCT) som föredragen konstruktör, som har medverkat i konstruktionen av flera kärnkraftverk globalt. Vi kommer därmed tillsammans SCT och GVH att fortsatt planera, undersöka, och utforma den planerade anläggningen.
-
Effekt: vi ämnar att upprätta fyra till sex stycken BWRX-300 reaktorer för en elektrisk effekt motsvarande 1200 - 1600 MW.
-
Plats: Den planerade anläggningen utreds på fastigheten Valdemarsvik Målma 4:9, cirka 11 kilometer från Valdemarsviks tätort. Se bild längre ner på sidan.
-
Livslängd: anläggningen beräknas producera el i minst 60 år med start i mitten av 2030-talet.
Vad som utreds:
-
Kylning: två alternativ utreds,
genomströmningskylning samt mekaniska kyltorn. De senare är fläktdrivna och därmed låga. Höga kyltorn av den typ som ofta förknippas med äldre kraftverk ingår inte i något av alternativen.
Förutsättningarna för kylvattenförsörjning bedöms i dagsläget som goda, men frågan är en av de mest centrala vid etablering av ett kärnkraftverk. Den kommer därför att belysas i två steg. Först inom ramen för den prövning som följer av den inlämnade ansökan om regeringens godkännande. Därefter fastställas genom fördjupade utredningar och prövning av mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken innan tillstånd kan ges.
-
Område och placering: ansökan omfattar ett planerings- och utredningsområde om cirka 350 hektar. Inom detta område utreds var anläggningen bäst placeras. Själva anläggningen uppskattas slutligen ta 50–70 hektar i anspråk.
Frågan belyses genom en samlad bedömning av kärntekniska, miljömässiga och sociala förutsättningar, och prövas därefter av Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och miljödomstolen och av kommunen enligt plan- och bygglagen.
-
Infrastruktur: eftersom Målma inte är ett befintligt industri- eller större bostadsområde behöver infrastrukturlösningar utvecklas eller förstärkas. Det gäller bland annat tillfartsvägar, vatten och avlopp samt anslutning till elnätet. Projektet har redan ansökt om nätanslutning, medan väglösningar och eventuell förstärkning av länsväg 212 behöver utredas vidare tillsammans med Trafikverket. Även VA-försörjningen behöver utvecklas, eftersom dagens kommunala system inte ensamt har kapacitet för en anläggning av den här storleken.
Arbetet sker tillsammans med berörda myndigheter och aktörer, däribland Trafikverket, E.ON, Svenska kraftnät, Länsstyrelsen och Valdemarsviks kommun, och hanteras inom deras respektive processer. En viktig del av det fortsatta arbetet blir också att undersöka om ny eller förstärkt infrastruktur kan utformas så att den skapar bestående nytta även för andra delar av kommunen, exempelvis genom förbättrade vägar, VA-lösningar eller annan lokal infrastruktur. Utredningarna prövas därefter av Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och miljödomstolen, och av kommunen.
-
Kärnteknik och säkerhet: samtliga kärntekniska och säkerhetsmässiga frågor om hur BWRX-300 reaktorer kan och bör etableras på platsen kommer utredas och prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Det omfattar bland annat ansvar, säkerhetskultur, kompetens, organisation, rutiner, system, plats, utformning, beredskap, byggnation, drift, avveckling och avfallshantering — samt hur finansieringen säkras för anläggningens samtliga skeden under den planerade driftstiden om minst 60 år.
Projektstatus 2026/2027:
-
Kärnfull Next började 2023 undersöka möjliga platser för ny kärnkraft. Som en del av arbetet gick bolaget igenom de platser som utreddes under 1970-talets svenska kärnkraftsutbyggnad, då betydligt fler reaktorer planerades än vad som senare kom att byggas. Målma i Valdemarsviks kommun var en av de platser som bedömdes vara intressanta nog för att utredas vidare.
-
En förstudie avslutades med positivt resultat i november 2024 och avtal kring markrättigheter slöts i januari 2025.
-
Den 23:e mars 2026 lämnades en ansökan in till regeringen enligt den nya lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar. Ansökan utgör ett tidigt strategiskt steg i tillståndsprocessen och syftar till att pröva om projektet kan gå vidare till mer detaljerade utredningar och prövningar enligt bland annat miljöbalken, kärntekniklagen och plan- och bygglagen.
-
Inom denna bedömning har Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att ta fram ett förslag till anläggningsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026.
-
Därefter tar Regeringen och Valdemarsvik kommun ställning om respektive part vill gå vidare med projektet. Det innebär inte ett byggbeslut eller ett slutgiltigt godkännande, bara att mer detaljerade utredningar kan inledas.
-
Förväntad byggstart är 2030, beroende tillståndsprocessen och tidpunkter för godkännande.
Tidigare informationsmöten:
-
21:e nov 2024 – Valdemarsvik, Folkets hus
-
4:e maj 2026 – Valdemarsvik, Folkets hus
-
5:e maj 2026 – Gryt, Gryts bygdegård
-
13:e maj 2026 – Valdemarsvik, Folkets hus
-
19:e maj 2026 – Ringarum, Rasta
-
20:e maj 2026 – Gusum, Folkets hus
-
8:e juni 2026 – Valdemarsvik, Folkets hus
Ladda ner presentationen här.
Föreläsning om kärnteknik:
-
Kärnkraft väcker frågor, och de flesta av dem handlar om säkerhet. Vi bjöd därför in Mattias Lantz, forskare i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, till en öppen föreläsning om vad strålning, kärnkraft och risker är och inte är. Föreläsningen hölls i Valdemarsvik i juni 2026.
-
Mattias Lantz är forskare i tillämpad kärnfysik och arbetar bland annat med frågor kopplade till kärnteknik, reaktorsäkerhet och energisystem. Han är även ordförande i Analysgruppen, som sedan länge arbetar med att sprida kunskap om kärnkraft och strålning.
-
Under kvällen gavs en faktabaserad genomgång av kärnkraftens säkerhet, risker och möjligheter, med utrymme för frågor och diskussion. Se föreläsningen här:
Mer information
Processen
Att bygga ett kärnkraftverk i Sverige kräver flera olika tillstånd, från olika instanser, i flera steg. Här är hur det går till:
Steg 1: Regeringens godkännande
En ansökan om regeringens godkännande skickas in av projektören. Denna innehåller ramar och förutsättningar för hur projektet ämnar att fortsätta utvecklingen med projektet. Därefter tar länsstyrelsen fram en strategisk miljöbedömning, en övergripande miljöanalys som tittar på området och verksamheten i stort.
Utifrån detta beslutar regeringen och kommunen om en kärnteknisk anläggning på den aktuella platsen är lämplig utifrån nationella intressen och kommunala intressen. En tillstyrkan i detta skede innebär inte ett godkännande att bygga. Det innebär att förutsättningar och vilja finns att fördjupa utredningsarbetet.
Steg 2: Detaljplan enligt Plan- och bygglagen
I Sverige har kommunen något som kallas planmonopol. Det betyder precis vad det låter som: bara kommunen kan bestämma hur marken i kommunen får användas. Projektet behöver ansöka om en detaljplan för den planerade verksamheten. Konkret innebär det att:
-
Projektören frågar kommunen om de är beredda att påbörja ett planarbete för området. Kommunen kan säga ja eller nej.
-
Om kommunen säger ja inleds arbetet med detaljplanen. Det vill säga kommunens regler för vad som får byggas på platsen.
-
Under planarbetet görs utredningar om hur lämpad verksamheten är vid området. Planen skickas på samråd, där myndigheter, grannar och allmänheten får lämna synpunkter och granska.
-
Kommunfullmäktige antar eller avslår detaljplanen. Det vill säga kommunens prövning av projektet.
Kommunen och projektören gör i det här skedet även upp om vem som betalar vad. Ett planavtal reglerar kostnaderna för att ta fram detaljplanen. Ett exploateringsavtal reglerar vem som betalar för nödvändiga åtgärder. Exempelvis vägar, vatten, avlopp och annan infrastruktur som behövs. Vanligtvis är det den som gynnas mest av en åtgärd som också ska vara den som betalar för den.
Steg 3: Miljötillstånd enligt Miljöbalken
Parallellt med kommunens planarbete prövas verksamheten i Mark- och miljödomstolen.
Här granskas allt som rör miljö och hälsa på detaljnivå: påverkan på vatten, natur, djurliv, och människa. Konkret innebär det att:
-
Innan ansökan lämnas in hålls samråd med länsstyrelsen, kommunen, myndigheter, och allmänheten. Här bestäms vad som ska utredas och hur detaljerat. Det är ett tidigt tillfälle att påverka vad som granskas.
-
Utifrån samrådet görs de utredningar som behövs Exempelvis påverkan på vatten, natur, djurliv, och människa. Resultatet sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), betydligt mer detaljerad än den i steg 1.
-
Ansökan med MKB skickas till Mark- och miljödomstolen, vilket innebär att den blir offentlig och att vem som helst kan ta del av den. Myndigheter, kommunen och allmänheten ges chans att lämna synpunkter.
-
Domstolen håller en muntlig förhandling där sökande, myndigheter och sakägare får framföra sin syn på ansökan.
Därefter avgör domstolen om påverkan är inom godtagbara gränser enligt svensk miljölagstiftning, samt sätter villkor för hur verksamheten får bedrivas för att det fortsatt ska vara så.
Steg 4: Kärntekniskt tillstånd enligt Kärntekniklagen
Parallellt prövar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om verksamheten uppfyller kraven i kärntekniklagen och strålskyddslagen. Detta inkluderar bland annat en prövning av ansvarsbild, säkerhetskultur, kompetens, organisation, rutiner, system, plats, utformning, beredskap, byggnation, drift, avveckling och avfallshantering. Samt hur finansieringen säkras för anläggningens samtliga skeden.
Ett godkänt tillstånd betyder dock inte att man får sätta igång direkt. Istället gäller något som kallas stegvis kontroll. Innan varje nytt skede (konstruktion, provdrift, och rutinmässig drift) måste en anmälan göras till SSM. Myndigheten kontrollerar då att alla säkerhetskrav är uppfyllda innan nästa steg får börja.
Därefter tillkommer återkommande tillsyn både under byggnation och drift för att se att säkerhetskraven efterlevs.
Vad är en SMR?
SMR står för små modulära reaktorer (Small Modular Reactors), vilket betyder en mindre och mer modulär kärnreaktor än traditionella storskaliga kärnkraftverk.
De är designade för att vara säkrare, mer flexibla och kostnadseffektivare. En SMR-park är helt enkelt en plats med fler än en liten reaktor.
Fabriksbyggda småreaktorer finns sen decennier i drift i hangarfartyg, isbrytare och ubåtar, och har nu tagit klivet upp på land för kommersiell energiproduktion.
Placering
.png)
.png)
Valdemarsvik har faktiskt varit aktuell för storskalig elproduktion tidigare. Redan 1972 pekades området ut i Centrala Driftledningens nationella studie av möjliga platser för stora kustförlagda kraftverk. Då analyserades platsen för en anläggning med upp till omkring 6 000 MW, och marken förvärvades av statliga Vattenfall. Någon anläggning byggdes aldrig då de politiska ambitionerna att bygga kärnkraft skruvades ner kraftigt under sent 70- och tidigt 80-tal. Drygt femtio år senare undersöks nu förutsättningar på nytt – med dagens teknik, dagens miljökrav och dagens tillståndsprocess.
Den planerade anläggningen utreds på fastigheten Valdemarsvik Målma 4:9, cirka 11 kilometer från Valdemarsviks tätort. Den blå markerade ytan (översta bilden) visar ett ansökt planerings- och utredningsområde, som omfattar cirka 350 hektar. Detta område används för att utreda de samlade förutsättningarna för en möjlig etablering, inklusive miljö, infrastruktur och tekniska krav. Området är glest befolkat och används inte i dag för industriell verksamhet.
Den exakta placeringen inom fastigheten är dock ännu inte bestämd. Vår nuvarande bedömning är att själva anläggningsområdet kan behöva omkring 50–70 hektar, sannolikt i området kring Lilla Syltvik, en bit upp från vattnet. Den grönt markerade ytan (andra bilden) visar ett preliminärt anläggningsområde, om cirka 64 hektar, där en eventuell anläggning studeras mer nogrannt. Den slutliga placeringen och utformningen avgörs först efter fortsatta undersökningar och när anläggningslayout har preciserats.
Platsen ligger i ett småkuperat landskap med berg och skog runt det tänkta anläggningsområdet. Det studerade området ligger huvudsakligen i en lägre dalgång, medan omkringliggande bergspartier når omkring 25–40 meter. Det ger möjlighet att placera delar av anläggningen med naturlig avskärmning från omgivningen och minska dess visuella påverkan.
De första geo- och bergtekniska undersökningarna pekar också på goda grundläggningsförhållanden för tyngre byggnader. Samtidigt återstår betydligt mer detaljerade undersökningar innan platsens slutliga utformning kan bestämmas.
Tekniken
En beprövad reaktor, i mindre format
Vi har valt BWRX-300 från GE Vernova Hitachi. En kokvattenreaktor på cirka 300 MW som bygger vidare på en teknik Sverige har använt i närmare femtio år.
Valet av reaktor är projektets enskilt viktigaste beslut. Vi har därför prioriterat en som redan går att licensiera och bygga framför sådana som är mer tekniskt nyskapande.
BWRX-300 är den tionde generationen kokvattenreaktor i en utvecklingslinje som började 1955. Det betyder att vi inte bygger ett experiment i Valdemarsvik. Vi bygger en beprövad teknik, men i ett förenklat och nedskalat paket.
Så fungerar den:
En kokvattenreaktor är den enklaste formen av kärnkraftverk. Vattnet som kyler bränslet kokar direkt i reaktortanken, ångan driver därefter turbinen, och turbinen driver generatorn som genererar el. Därefter kyls resterande ånga ner via en kondensor och vattnet förs därefter tillbaka in i reaktorn igen. Inga mellanliggande kretsar, mindre komponenter, och mindre saker som kan gå fel.
BWRX-300 förenklar ytterligare: vattnet cirkulerar av sig självt, så de stora pumpar som äldre kokvattenreaktorer behöver är borta. Reaktorn och inneslutningen ligger dessutom nedgrävda, vilket ger skydd mot yttre påverkan och gör anläggningen lägre i landskapet.
Säkerhet som bygger på fysik:
Om en incident inträffar så leds ångan från reaktorn upp till kondensorer som ligger nedsänkta i stora vattenbassänger ovanför. Ångan kyls, blir till vatten och rinner tillbaka ned i reaktorn igen, helt drivet av tyngdkraften.
Systemet kräver varken elförsörjning eller manuella ingrepp och är på så vis passivt. Enligt levernatörens säkerhetsanalys upprätthålls kylningen i minst sju dygn utan elförsörjning eller att någon operatör behöver göra något. Det vill säga, mer än dubbelt så länga som kraven på dagens kärnkraftssanläggningar.
Den byggs redan:
BWRX-300 är inte en ritning. Den första reaktorn är under byggnation vid Darlington i Ontario, Kanada, där Ontario Power Generation fick byggtillstånd av den kanadensiska kärnsäkerhetsmyndigheten i april 2025 och påbörjade bygget i maj samma år. Den planeras vara i drift 2030.
Konstruktionen genomgår parallellt granskning hos myndigheter i Storbritannien och USA, och är vald för utbyggnad i Polen och Estland. Det innebär att den erfarenhet och den dokumentation som byggs upp internationellt finns tillgänglig när det svenska tillståndsarbetet inleds.
Varför det spelar roll för Valdemarsvik
En reaktor som redan byggs någon annanstans är en reaktor vars kostnader, tidplaner och byggmetoder går att följa i verkligheten i stället för att uppskattas på papper. Det minskar risken i projektet — för oss, för våra finansiärer och för kommunen.
Betydelse
Ekonomi & arbetstillfällen
En ny långsiktig arbetsplats i kommunen. Valdemarsvik har under flera år haft en minskande och åldrande befolkning. Kommunen har därför själv pekat ut behovet av fler invånare, fler företag och fler arbetsplatser som viktigt för den långsiktiga utvecklingen och skattekraften. En kärnkraftsetablering skulle innebära en ny och mycket stor privat arbetsplats och investering i kommunen:
-
Temporära jobb: anläggningen planeras skapa
1500 - 2500 temporära jobb under byggnation.
-
Långsiktiga direkta jobb: under drift planeras anläggning skapa 125 långsiktiga platsjobb per reaktor under drift.
-
Spridningseffekter: under dess livstid kan anläggningen också ge upphov till 100-300 långsiktiga indirekta jobb per reaktor. Detta genom att andra verksamheter gynnas som konsekvens av en etablering. Exempelvis inom bygg, logistik och service.
Ett långsiktigt partnerskap
En kärnkraftsanläggning byggs för att drivas i minst 60 år. Det gör den till något annat än en enskild etablering. Den binder ihop företag, kommun och region i en planeringshorisont som sträcker sig över generationer. Något som vi ser ligger i kommunens egna intresse:
-
Ökad inflyttning: i kommunens etableringsstrategi från 2024 betonas behovet av att attrahera fler invånare i yrkesverksam ålder, särskilt yngre familjer och personer med eftergymnasial utbildning.
-
Ökad mängd aktörer: för att locka yngre invånare lyfter strategin särskilt behovet av att bredda näringslivet med verksamheter som kan bidra med stabil sysselsättning över tid, erbjuda kvalificerade arbetstillfällen och skapa efterfrågan på lokala tjänster och bostäder.
-
Ökad skattekraft: ökade arbetstillfällen och inflyttning kommer att stärka den lokala skattekraften, vilket kan minska det strukturella beroendet av statsbidrag och stärka den kommunala servicen.
-
Ökad service: ett bredare underlag av invånare och ökade inkomster bidrar till att kommunal service (så som skola, vatten och avlopp, fritid, etc.) kan delas av fler. Högre inflyttning stärker även behovet av dessa tjänster.
Kommunen pekar på sambandet mellan näringslivsutveckling, bostadsförsörjning och möjligheten att upprätthålla kommersiell och offentlig service. Sammantaget syftar detta till att stärka kommunens attraktionskraft och långsiktiga hållbarhet.
En anläggning med en planering- och återkommande investeringshorisont på över 60 år har möjligheten att kraftigt bidra till dessa mål. Något som visat sig ske i de existerande kärnkraftskommunerna.
Erfarenheter
Vad vet vi från andra kommuner?
Sverige har omkring femtio års erfarenhet av kärnkraft som en del av lokalsamhället. Utvecklingen i framför allt Oskarshamn och Östhammar är väl dokumenterad. I båda kommunerna ökade befolkningen under kärnkraftverkens bygg- och tidiga driftperioder, samtidigt som nya arbetstillfällen, inflyttning och ekonomisk aktivitet skapades. Erfarenheterna visar också att effekterna sträcker sig långt utanför själva anläggningen.
De människor som arbetar vid anläggningarna blir dessutom en del av samhället. De bor, handlar och konsumerar lokalt och engagerar sig i exempelvis föreningsliv, idrott och andra delar av kommunen. För en mindre kommun kan därför bara några hundra långsiktiga arbetstillfällen få stor betydelse långt utanför själva arbetsplatsen.
Konkreta effekter i lokalsamhället
Utöver den övergripande utvecklingen finns också tydliga och mätbara effekter:
-
Fastighetsmarknad: studier av Oskarshamn och Östhammar visar en positiv utveckling på fastighetsmarknaden under perioder med inflyttning, ökade lokala inkomster, och kommunal utveckling.
-
Fritidsboenden: enligt skärgårdsprogrammet för Östergötland och Kalmar län ägs majoriteten av fritidshusen i Oskarshamn av människor som är folkbokförda i kommunen. Som referens ägs mer än 80 procent av fritidshusen i Valdemarsvik av människor som är bosatta i en annan kommun.
-
Besöksnäring: kärnteknisk verksamhet skapar ett återkommande flöde av näringsliv, undervisning och andra besökare som efterfrågar boende, mat och lokal service. Nordiska kärnkraftverk tar årligen emot cirka 13 000–20 000 besökare.
-
Gästnätter: planerade underhållsstopp kan generera omkring 10 000–25 000 gästnätter under ett år. I Östhammar har Forsmark tillsammans med annan kärnkraftsrelaterad besöksverksamhet uppskattats bidra med omkring 40 000–50 000 gästnätter.
-
Turism och restaurang: samtliga intervjuade turistföretagare uppger att verksamheten bidrar väsentligt till deras årliga intäkter. Tre av fyra företag i Oskarshamn ser ökad beläggning och fler restaurangbesök kopplat till kärnkraften.
-
Föreningsliv: Forsmark är en av kommunens största sponsorer inom kultur och idrott.
-
Opinion: siffror visar att ju närmare människor bor ett kärnkraftverk, desto mer positiva är de till verksamheten. Med ett stöd på runt 80% i de svenska kärnkraftskommunerna.
En långsiktigt positiv samhällseffekt:
Valdemarsvik har en annan utgångspunkt än de befintliga kärnkraftskommunerna. Här handlar frågan inte om att bygga vidare på ett redan etablerat kärntekniskt kluster, utan om vad en helt ny och långsiktig arbetsplats skulle kunna innebära för en mindre kommun som behöver fler permanentboende, företag, arbetsplatser, och kommunalt serviceutbud.
Vi har även sammanställt två white papers med socioekonomiska analyser kring hur besöksnäring och fastighetspriser har påverkats i kärnkraftskommuner: